goalballjonny

Följ min väg mot världseliten i goalball

Stort reportage i Corren

Publicerad 2016-12-19 20:50:00 i Smått och gott,

Förra måndagen hade vi sista lagträningen för hösten.

Det blev dock inte mycket träning, för en reporter och en fotograf från Corren var på plats och gjorde ett större reportage om mig, min satsning och inte minst våra framgångar i Sverigeserien 2016.

Reportaget fanns med i lördagens pappersupplaga av Corren och idag publicerades artikeln på nätet.

Här har ni länken till artikeln.

Mästare i Sverigeserien 2016!

Publicerad 2016-12-05 21:43:00 i Tävling,

Lagbild_efter_guldet_i_Sverigeserien_2016

Yes, som ni ser på bilden ovan och som rubriken lyder så är det nu klart. Med 54 poäng är vi mästare i Sverigeserien 2016!

Saken var redan klar innan helgens avslutande omgång i Malmö, för efter tredje omgången i Göteborg i september var vi 19 poäng före tvåan och med 18 poäng kvar att spela om var det alltså inget snack om saken.

Sverigeserien spelas i fyra omgångar med sex matcher i varje omgång. Det är alltså tjugofyra matcher med totalt 72 poäng. På tjugofyra matcher missar vi alltså bara 18 poäng. Det är bra.

Vi gör totalt 179 mål och släpper in 107. Det ger 4,5 mål i snitt bakåt/match och 7,5 mål i snitt framåt/match. Stabilt och bra.

Albin gör 68 av våra mål och Boris 64. De slutar totalt tvåa och trea i skytteligan på herrsidan, bakom Olof Ryberg, som har smällt in 87 kassar på de 18 matcher han har varit med och spelat. Albin och Boris har varit med på alla fyra omgångar och alltså spelat tjugofyra matcher.

På damsidan slutar Jennifer fyra i skytteligan med 24 mål på de arton matcher hon har spelat. Josefine Jälmestål vann skytteligan där med sina 39 mål.

Jag själv är ingen målskytt, men ändå gjorde jag tolv mål nu i helgen, vilket är ganska bra för att vara jag. I Göteborg gjorde jag två. Det är de två omgångarna jag har varit med i, för första omgången var vi och åkte skidor och andra omgången hade vi träff med Elitidrottsskolan.

Det är dock defensiven som är min styrka och där hade jag stora problem till en början nu i helgen. Vi förlorade de två första matcherna med 6-4 och 10-6 och majoriteten av de 16 baklängesmålen var "skitmål" som vi egentligen borde ta, men analysen till varför det inte gick så bra och varför det sedan gick bättre och bättre ju längre helgen gick är enkel. Vi har helt enkelt tränat för lite här på slutet, ja, hela hösten överlag. Det har tyvärr blivit väldigt många instälda träningar p.g.a. för få deltagare och då blir det sådär, särskilt när man kommer till en hall som den i Malmö, där det är ett ganska snabbt trägolv. Har man då inte tränat på några veckor är det givet att man har svårt att hänga med till en början.

Vi ryckte upp oss efter de båda förlusterna, mer och mer stämde ju längre helgen gick och till slut hade vi skrapat ihop 8 poäng till, genom två vinster, 10-0 och 11-5, och två oavgjorda, 10-10 och 5-5.

Resultatmässigt var det den sämsta omgången av alla fyra under året, men det räckte som sagt ändå för att vi skulle ta hem totalsegern.

Det känns nästan lite overkligt. Jag vet att jag har tjatat om det förr, men tittar man på var vi stod för typ fyra-fem-sex år sedan så är det en enorm utveckling. Det är nästan som natt och dag. Då var vi nöjda om vi förlorade med 8-2 och inte blev knockade. Jag satt fortfarande på huk i min utgångsposition och något taktiskt eller tekniskt tänk fanns inte på kartan. Nu är det istället vi som knockar motståndarna och all defensiv nötning här hemma har gett resultat. Vi har byggt upp ett väldigt stabilt och bra försvarsspel på breddnivå och är numera med och utmanar om medaljerna i flera turneringar. Vi är inte längre den slagpåse som vi var för några år sedan, det lag som de andra mer eller mindre räknade med att slå och som de också gjorde så gott som alltid. Nej, det är en enorm resa vi har jort och med tanke på hur situationen ser ut här hemma med begränsat bra halltider, väldigt få deltagare, vi kan nästan aldrig spela match på träningarnna osv. så är det grymt och även om jag personligen siktar mycket högre än Sverigeserien så känns det här ändå bra tycker jag!

En bra avslutning rent goalballmässigt på 2016, ett träningsår som annars inte riktigt blev som jag hade hoppats på, men som ändå har glänst till då och då och bjudit på en hel del gobitar, inte minst erfarenheter från framförallt internationellt spel med utvecklingslandslaget i både Tyskland och england.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Besökare online: Besökare idag: Besökare fr.o.m. 14-10-25: