goalballjonny

Följ min väg mot världseliten i goalball

Linköping i topp av Sverigeserien 2016

Publicerad 2016-05-31 16:14:19 i Tävling,

Sverigeserien 2016 har nått halvvägs. Detta efter första omgången i mars, där Linköpings HIF tog full pott, 18/18 poäng, och andra omgången på hemmaplan i Linköping nu i helgen som var, där man tog 13/18 poäng.

Efter helgens omgång är tabellen med andra ord en rolig läsning med Linköpingsögon:

1, Linköpings HIF 31p +46
2, FIFH Malmö 20p +8
3, Bruham 13p -14
4, IFAS 13p -20
5, FSBU 9p -20

Vi har aldrig, under de här fyra åren som Sverigeserien har spelats, tagit hem hela serien.

Vi hade chansen förra året, men då vann Göteborg, efter att sista omgången ställts in p.g.a. stormen Helga och den aktuella tabellen efter tre spelade omgångar också blev sluttabellen.

Nu ser det oerhört ljust ut för att ta hem hela serien till vintern, men jag själv har faktiskt inte varit delaktig, varken i Stockholm eller Linköping. Nej, de som hittills har gjort det är istället...

Stockholm

...Albin Correia
...Tobias Eriksson
...Jonas Petersson
...Boris Samuelsson

Linköping

...Albin Correia
...Tobias Eriksson
...Jonas Petersson
...Jennifer Flisborg
...Boris Samuelsson

Linköpings HIF har också gjort klart flest mål, 89st, att jämföra med FSBU, som har gjort 75st på andraplats i den ligan. FSBU har dock släppt in flest mål av alla, 95st, att jämföra med Linköping, som bara har släppt in 43st. På totalt tolv matcher ger det ett snitt bakåt på 3,6 mål bakåt/match. Det är bra. Nästa mål blir att sänka det snittet till 3,0 mål bakåt/match.

Slutligen kan vi också notera att Albin toppar skytteligan på herrsidan med sina 37 gjorda mål. Boris har gjort 32 och är tvåa i den ligan.

Tung period

Publicerad 2016-05-19 21:39:42 i Träning,

Enda sedan jag kom hem från Berlin förra helgen har träningen känts väldigt tung. Allt från goalball till styrka och kondition. Just nu är det inte mycket som går som jag vill eller "kuggar i", som man också kan säga.

Igår körde jag och Julian exempelvis defensiv nötning och precis som vanligt var huvudövningen där ytterkanter med 20x4 skott.
Det första setet var nog det sämsta jag någonsin har jort. Jag tog bara 6/20 skott.
Därefter gick det lite bättre, 14/20, 16/20och 14/20.
Starkt att ändå komma tillbaka mentalt efter den urdåliga starten på passet, och jag avslutade dessutom hela passet med att ligga framåtlutad, statiskt, i tio minuter. Det är tangerat rekord. Bara en gån tidigare har jag legat så länge, så det är jag nöjd med!

Löpintervallerna på 4x5min idag var fruktansvärt tunga, fanns inget alls att ta av i benen och jag fick hålla ett lite lägre tempo än vanligt för att ens ta mig igenom hela passet.

Styrkan både igår, i fredags och förra onsdagen har känts väldigt tunga. det har funnits vissa ljusglimtar, som t.ex. 37,5kg på enbens baksida lår och 45kg på utfallssteg, men överlag har det gått väldigt tungt, det har inte funnits något att ta av i musklerna och farten i övningarna har inte alls funnits där.

Positivt är iaf att efter regn kommer solsken, det är bara att ta sig igenom den här tunga perioden, för förr eller senare släpper det...

International Berlin cup

Publicerad 2016-05-10 13:13:21 i Landslagsuppdrag,

I torsdags bar det som sagt av mot Berlin , för min andra internationella goalballturnering någonsin och således också andra gången jag representerade Sverige. Första gången var under den årliga tävlingen i Pajulati, Finland, för drygt tre år sedan. Då fick jag spela typ två minuter på hela turneringen, men en debut är alltid en debut.

Här blev det betydligt mer speltid och jag var inte ett dugg nervös, vilket jag var då i Finland för tre år sedan.

Vi åkte dit med ett väldigt ungt lag med fokus på utveckling, samtidigt som A-truppen, den trupp och de spelare som troligen kommer tas ut till paralympics senare i sommar, befan sig borta i Brasilien för Rio open, en testturnering just inför paralympics, där man har mött världsledande nationer såsom Brasilien, Finland, Turkiet och Litauen.

Vi som var i Berlin spelade hela åtta matcher under helgen och förlorade samtliga, men som sagt så var inte resultaten det primära i den här tävlingen, utan att låta alla spela och samla på sig så mycket rutin och erfarenhet som möjligt av spel på en såhär hög nivå, vilket vi gjorde bra och spelade också riktigt, riktigt bra stundtals.

Turneringen bestod av två tyska lag, Tyskland 1 och Tyskland 2, Sverige, Ungern och Qatar. Det sistnämnda var ett lag jag inte alls hade koll på innan, men som vi mötte i första matchen i fredags, vilken slutade med förlust, 4-11. 5 av de 11 målen gjorde de dock på straffar, där vi dro på oss hela 8st, så i rena spelmål slutade det alltså 4-6, men vi hade lika gärna kunnat vinna den matchen, för vi var inte sämre rent spelmässigt och hade väldig otur med bollar som studsade ribba ut, stolpe ut, räddningar på mållinjen osv. men alla räddningar är ju räddningar och med en hel del tur och många straffar med sig kunde Qatar alltså vinna matchen.

Andra matchen för dagen spelades mot Tyskland 1, där de flesta av deras kommande paralympicsspelare senare i sommar spelade, och det blev knock med 2-12 en bit in i andra halvlek, men stundtals spelade vi ändå riktigt bra, även om det inte var riktigt samma lugn, trygghet och arbete tillsammans som mot Qatar, mycket p.g.a. Tysklands betydligt hårdare pres.

Sista matchen för dagwn spelades mot Tyskland 2 och här var främst andra halvlek något att ta med, för där gör vi 4 raka mål och hämtar upp 3-8 till 7-8 en bit in i andra halvlek, men där de till slut ändå kunde vinna med 8-13. Det är trots det oerhört starkt att göra en sådan upphämtning och visst fick vi dem att darra litegrann där och då.

Lördagen innehöll ytterligare tre matcher och först ut var Ungern, där vi fick en riktigt dålig start på matchen, vi var inte riktigt på tå och tillräckligt snabba och explossiva och Ungern hade hela 7-0 efter halva första halvlek. Sedan hände något och andra halvan av första halvlek vann vi med 2-1 och hela andra halvlek vann vi också, med 4-3. Ungern vann alltså matchen med 11-6, men fortsatt fanns det många positiva intentioner att ta med och bortser man från första halvan av första halvlek, där vi egentligen förlorar matchen, ja, då var det en riktigt bra match, för övriga 18 minuter vinner vi ju faktiskt med 6-4.

Andra matchen för dagen var återigen mot Qatar och här kände vi verkligen att vi hade chans att vinna efter vad vi hade sett poch upplevt i första matchen mot dem. Tyvärr blev det lite samma sak här igen. Vi hade ett skott som styrdes i ribban redan på typ andra skottet i matchen och på samma linje fortsatte det och Qatar kunde även vinna den här matchen med 8-3, efter att det rann iväg litegrann under de sista minuterna.

Dagens sista match spelades på nytt mot Tyskland 1 och det blev helgens stora bragd. De knockade oss alltså med 12-2 dagen innan och bestod i stort sett bara av paralympicsspelare. Ändå spelade vi jämnt med dem större delen av matchen. Vi ledde t.o.m. nästan halva första halvlek, både med 6-5 och 7-6. så fort tyskarna gjorde mål replikerade vi nästan omedelbart och i halvtid stod det 7-7. Med 5 minuter kvar att spela stod det 8-8, men till slut kunde de dra ifrån lite och vinna med 12-9, men vi var riktigt nöjda efteråt och är det någon förlust man kan vara nöjd med så är det en förlust som denna. Vi pressar alltså i stort sett ett paralympicslag genom nästan hela matchen. De fick verkligen slita för den här segern och mitt eget spel var, precis som hela lagets i den här matchen, riktigt bra. Timingen satt där den skule, jag limmade bollarna, Piotr och Olofs offensiv satt där den skulle, precisionen var utmärkt, vi lyckades öppna de luckor vi ville öppna och sedan satt avsluten kliniskt där de skulle. Kort sagt, en riktigt bra match, trots förlust!

Sista dagen för turneringen, i söndags, innehöll två matcher, mot Tyskland 2, där vi spelade jämnt med dem ganska länge och där vi med hjälp av några taktiska drag lyckades täppa till den lucka på vår tvåa, d.v.s. mellan mig som center och vänsterbacken, som uppstod mot Tyskland 1 dagen innan och där de då gjorde nåra mål just där. Jag var lite kort i min förflyttning, så med hjälp av lagkamrater som påminde och ett taktiskt snack med coacherna innan så tycker jag att vi lyckades täppa till den luckan bra. Tyskland 2 fick bara in två mål just där, en boll där jag var för långsam och en boll där jag precis innan skottet hade sagt "varsom" och därmed centrerat min utgångsposition igen, från att ha varit "vänster" precis innan. Precis efter att jag hade centrerat kom skottet och då var jag inte tillräckligt snabb ut.

Tyskarna kunde till slut dra ifrån och vinna med 13-4, efter att ha haft 5-3 i halvtid, men vi orkade helt enkelt inte hålla ihop det hela vägen. Det var trots allt helgens sjunde match och sju matcher är mycket sådär, men å andra sidan är det ju lika för alla.

Helgens sista match spelades sedan mot Ungern och där gjorde vi på nytt en bra insats, men hittade inte riktigt rätt i precisionen på samma sätt som mot Tyskland 1 dagen innan och lyckades inte utnytja deras svagheter och de kunde till slut vinna med 6-3.

Vi går alltså igenom turneringen utan poäng, med 86 insläpta mål och 39 gjorda mål. det är givetvis alldeles för många mål bakåt om man ser det rent resultatmässigt, men som sagt så var det inte det som va det primära med den här turneringen. Det var att ge alla speltid och rutin på den här nivån och det tycker jag att vi gjorde bra och det finns som sagt ändå väldigt mycket positivt att ta med hem, men även några detaljer att jobba vidare på.

Utöver ett hotell och insidan av en idrottshall hann vi med en ganska lång promenad inne i stan, där vi beskådade den största delen av muren som finns kvar och där det är fullt av grafittimålningar av olika slag. Vi åt också på restaurang i det underbara vädret, 20-25 grader, även sent på kvällen, och strålande sol, åkte både S-bahn och U-bahn, köpte kaffe och glass på McDonald's, där brandlarmet gick och där vi fick utrymma lokalen, och så träffade vi några fotbolssupportrar från Västerås som var i berlin för att se fotboll, men som tyckte det var häftigt att träffa landslagsspelare och som lovade att komma och titta på matcherna på söndagen. Om de gjorde det sen vet jag inte, men lite kul var det ändå tycker jag.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Besökare online: Besökare idag: Besökare fr.o.m. 14-10-25: