goalballjonny

Följ min väg mot världseliten i goalball

Silver i Stockholm paragames 2018

Publicerad 2018-11-30 17:06:00 i Tävling,

Något positivt kommer alltid ur det negativa.

Efter en höst där nästan ingenting har gått som jag hade önskat blev det ändå ett silver i elitklassen under stockholm paragames för knappt en månad sedan.

Jag ingick i FSBU Göteborgs elitlag tillsammans med Nils Posse, olof Ryberg, David Lara Levén och Oscar Alverstedt.

Linköping, som spelade i den öppna kklassen, lånade då istället in ludvig Nilsson från Malmö, samt att Sixten Berner och "Ockelbo" spelade med dem också.

Med tanke på hur lite spelarna i Linköping hade spelat med varandra var det inte illa när det räckte hela vägen till ett brons. En riktig rysare i bronsmatchen blev det dessutom också, där det stod 4-4 efter full tid och där Jennifer Flisborg sedan avgjorde i förlängningen med 5-4-målet.

För vår del i elitklassen slutade det som sagt med ett silver. Detta efter att vi först gjort en riktigt dålig match mot BSI från Danmark, där vi förlorade med 13-8.

Det var många skitmål vi släppte in, bollar som vi normalt inte släpper in och vi spelade väldigt mycket som tre individer ute på planen, inte tillsammans.

Nej, det var inte mycket som stämde i den matchen och vi blickade istället framåt mot nästa match som spelades mot IFAS Stockholm, vilka ju Göteborg mötte i SM-finalen bara några veckor tidigare, där IFAS drog det längsta strået och vann med 11-9.

Här blev det dock också en klar förlust, 3-11, men resultatet speglar inte alls hur matchbilden såg ut. Tvärtom var det vi som hade övertaget i första halvlek och jag vet inte hur många bollar de blockade upp i ribban, ut eller som tog i stolpen och ut. Samtidigt spelade vi väldigt tryggt defensivt, på en helt annan nivå än i första matchen mot BSI.

IFAS ledde ändå med en eller ett par bollar i halvtid, men i början av andra halvlek hade vi en dipp där vi släppte in några bollar på relativt kort tid och det orkade vi sedan aldrig hämta upp igen, vilket alltså innebar att det blev en ganska komfortabel seger för IFAS.

Sista gruppspelsmatchen vann vi iaf mot Hammarby, som ställde upp med ett lag för första gången på flera år. Det bestod av flera gamla landslagsspelare från 90-talet, däribland Christer engman och Boris Samuelsson, som brukar spela med oss i Linköping under Sverigeserien.

Det blev en rolig match att spela och vi vägde till slut tyngre och vann med 8-4.

Det innebar att vi slutade trea i gruppen, bakom IFAS och BSI, och fick chans till revansch mot just BSI i semifinalen och den chansen tog vi.

Vi styrde matchen direkt från start och tog ledningen gång på gång. Danskarna kvitterade dock lika snabbt, tills det var deras tur att både göra 5-4 och 6-5. Här visade vi dock prov på lugn och tro på oss själva, för metodiskt jobbade vi tillsammans ner dem och vände matchen till 8-6, vilket innebar chans till revansch även i finalen, där vi återigen ställdes mot IFAS, som knockade Hammarby i den andra semifinalen.

Nu vet ni ju redan hur det slutade med tanke på rubriken, men guldet var inte långt bort ska jag säga! Tvärtom.

Vi spelade ruskigt tight och defensivt stabilt, samtidigt som Nisse och olof producerade framåt. Särskilt Olof hade en studs som var i världsklass. Den gick in en bra bit över killarna på andra sidan och vi ledde med 5-3 i halvtid, en ledning som vi utökade till 6-3.

Det stod sig en bra bit in i andra halvlek, men till slut orkade vi inte riktigt hålla ihop det hela vägen, utan IFAS kunde vända till 8-6 under matchens sista fem minuter och därigenom ta hem guldet.

Klart det var tungt att förlora finalen, men när det hade lagt sig litegrann var jag ändå väldigt nöjd med vår insats. Ett silver i elitklassen är ändå ett silver i elitklassen och framförallt är det så otroligt kul att spela tillsammans med de där killarna! Det känns tryggt att ha de bakom mig som backar när jag spelar center och både Nisse och Olof sa samma sak om mig som center också, att det känns väldigt lätt och tryggt att spela med mig som center.

Jag känner att min högstanivå är hög, där håller jag definitivt på elitnivå, men när jag har spelat runt en halvlek börjar jag svikta och det märks främst på mitt fokus. Jag får svårare att hålla fokus här och nu, tankarna flyger lättare iväg till ett moment senare eller till något helt annat och då är det givetvis lättare att göra misstag. Jag blir självklart trött rent fysiskt också, men framförallt märker jag det mentalt. Ett exempel här var en boll jag styrde över Olof, som var vänsterback, för att jag var för långsam och inte hann ut med armarna. Det var ganska sent i halvleken och om det hade varit tidigare i densamma hade jag garanterat tagit den bollen, men nu var jag aningen långsammare i reaktionerna, både fysiskt och mentalt, och det räcker för att styra in en boll på den nivån.

Så där finns saker att jobba på, men jag är ändå väldigt nöjd med min insats under helgen. Särskilt med tanke på hur lite boll jag hade i kroppen, typ fyra bollpass på fem månader eller något i den stilen, men grundnivån finns där inne, den ska bara vässas ytterligare och med lite mer kontinuitet i träningen i stort, men framförallt bollpassen, så ska det här nog bli riktigt bra fram mot kvalet till paralympics nästa år!

Tredje omgången av Sverigeserien 2018

Publicerad 2018-10-01 21:29:00 i Tävling,

I helgen som var vankades höstens och säsongens första tävling, nämligen tredje omgången av Sverigeserien 2018, den här gången i Göteborg och Pjäshallen.

Tävlingen avgjordes enbart under lördagen. Detta eftersom att det bara var tre lag närvarande under helgen och då kan man få in alla matcher under en och samma dag.

Därför väntade fyra matcher, dubbelmöten mot FIFH Malmö och Göteborg, under lördagen.

Linköping toppade tabellen med 27 poäng inför helgen, 3 poäng före Göteborg på andra plats.

Göteborg vann alla sex matcher under andra omgången i Linköping tidigare i år och knappade där in på oss i toppen. Därför gällde det nu att sätta stopp för Göteborg, framförallt Oscar Alverstedt, som gör majoriteten av alla deras mål, 81 av deras totalt 132 st, alltså i snitt 5 mål/match.

Tyvärr lyckades vi inte med detta, utan Göteborg vann samtliga fyra matcher även under den här helgen, även om vi var väldigt nära att fixa oavgjort i ett av mötena oss emellan, där vi ledde med 2-0 ett tag, 2-1 i halvtid, men där Göteborg vände till 4-2, vi reducerade och hade en boll som tog i stolpen, ryggen på backen och landade på mållinjen det sista som hände i matchen. Så nära var det 4-4, men Göteborg vann med 4-3 och det kan bli avgörande för hela serien.

Vi vann då två matcher och förlorade två, vilket gör att Göteborg passerar oss i tabellen och nu leder serien på 36 poäng, 3 före oss på andra plats.

Serien är alltså helt öppen inför fjärde och sista omgången i Malmö senare i december och det är kul att det är så, för det var några år sedan som serien inte var avgjord efter tre omgångar!

För egen del är jag dock inte alls nöjd med helgen. Jag är inte alls där jag ska vara och önskar att jag var enligt min träningsplanering. Jag gjorde bara 5 mål nu i helgen, det att jämföra med 14 mål i andra omgången tidigare i år, plus att jag hade problem defensivt och var inne på en hel del mål bakåt. Släppte åtminstone in 3 spelmål och drog på mig 6-7 straffar för hög boll, där jag släppte in 4-5 av dem. Inga bra siffror med andra ord.

Jag hade alltså lagt in en formtopp i min planering nu till SM om knappt två veckor. Någon formtopp är det dock inte ens tal om. Det är inte ens nära...

Anledningarna till detta är i huvudsak tre:

1, Vi har knappt haft möjlighet till någon bollträning alls sedan i maj. Tre goalballpass hade jag i kroppen på fyra månader inför helgen och det säger det mesta.

2, Jag har varit förkyld och inte tränat någonting alls på drygt två veckor nu precis innan helgen.

3, Semestern blev längre än planerat i somras p.g.a. brister i kommunikationen mellan mig och mina ledsagare, vilket gjorde att ett par veckors träning försvann där också.

Förkylningen kände jag av även under helgen. Jag blev väldigt trött och spelade inte alls lika mycket som jag brukar. Dessutom fick jag ett bakslag på den nu efter helgen, så idag är det värre igen. Med andra ord blir det ytterligare några vilodagar nu och tyvärr är jag orolig för nästa helg, då vi har landslagsläger igen, det första efter VM i juni. Jag hade problem med Oscars skott nu i helgen och visst, han skjuter bra numera, 24 mål på fyra matcher i helgen, men med landslagsmått mätt så är det inget som sticker ut. Då har vi skyttar som skjuter betydligt bättre i landslaget, så vi får väl se hur det går i helgen. Kul ska det åtminstone bli!

Resultaten från helgen:

Linköping - FIFH Malmö 10-2
Linköping - Göteborg 2-7
Linköping - Göteborg 3-4
Linköping - FIFH Malmö 11-3

Linköping toppar fortfarande Sverigeserien

Publicerad 2018-05-25 14:22:00 i Tävling,

Efter första omgången av Sverigeserien 2018 var Linköping i topp, 6 poäng före FIFH Malmö.

Även efter andra omgången, som spelades här i Linköping helgen 19-20 maj, är Linköping i topp, nu 3 poäng före Göteborg, som vann alla sex matcher under helgen och klättrade från tredje till andra plats i tabellen.

För Linköpings del blev det fyra vinster och två förluster under helgen, båda förlusterna mot just Göteborg.

För egen del är jag relativt nöjd med helgen. Särskilt nöjd är jag med min offensiv.

Jag har aldrig varit känd för att vara någon målspruta, men nu gjorde jag ändå 14 mål och det var näst flest i vårt lag och betydligt fler än vad jag brukar göra under en helg.

Även mitt defensiva spel var bra. I stort stod jag för en väldigt stabil insats, tog allt som var inom min zon bortsett från ett par bollar under hela helgen.

Resultaten för helgen skrivs enligt följande:

IFAS - Linköping 4-14
FIFH Malmö - Linköping 4-10
Linköping - Göteborg 5-9

Linköping - IFAS 11-7
Göteborg - Linköping 8-4
Linköping - FIFH Malmö 11-6

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Besökare online: Besökare idag: Besökare fr.o.m. 14-10-25: