goalballjonny

Följ min väg mot världseliten i goalball

Kvalet i USA, EM och min fortsatta satsning

Publicerad 2019-08-02 17:07:00 i Landslagsuppdrag,

Toppade formen till paralympicskvalet i USA gjorde jag, men något kval blev det inte för min del. Jag var väl aldrig egentligen riktigt nära att ta en plats i den truppen.

 

När VM avgjordes på hemmaplan i Malmö förra året kände jag verkligen att jag var en del av den truppen och det laget, trots att jag till slut inte blev uttagen.

 

Efter VM har det varit tungt.

 

Jag missade höstens båda läger p.g.a. sjukdom, missade första lägret för året då det blev flyttat till en annan helg där jag redan hade andra planer och missade lägret efter det också p.g.a. vår Karibienkryssning.

 

Jag missade alltså fyra läger i rad och det är klart att det inte är hållbart.

 

Därefter var jag hursomhelst med på ett läger, ett läger som gav mersmak. Jag kände att jag hängde med bättre än vad jag trodde att jag skulle göra, men därefter blev det inget mer innan USA för min del. Lägret i Tyskland var jag inte med på, inte heller lägret i maj, Men intercup nere i Malmö eller sista lägret innan USA. Tråkigt men sant. Varför jag inte var med på dessa läger har jag så klart mina aningar om, men någon officiell förklaring har jag inte fått.

 

Min egen träning har jag dock skött som jag ska. Även om jag inte blev uttagen till USA toppade jag formen dit, helt enligt min plannering. Kroppen kändes väldigt snabb och lätt, men det är bara synd att toppningarna inte leder någonstans. Det enda jag märkte det på ute på goalballplanen var att jag hade väldigt bra skott med mina mått mätt innan sommaren. Jag gjorde 23 mål under Sverigeserien här i Linköping i maj och därefter slutade alla andra träna för säsongen, så den sista dryga månaden innan hallarna stängde för sommaren åkte jag in ett par gånger i veckan och sköt en boll mot en vägg i en övrigt tom idrottshall. Det kände jag gav resultat. Tycker både mina skott blev hårdare och bättre. Särskilt studsarna var riktigt bra, inte höga, men de dog inte ut efter första studsen, som de har haft en tendens att göra tidigare. Så där finnsw definitivt något att bygga vidare på under hösten!

 

Paralympicskvalet då, hur gick det för svensk del?

 

Tyvärr inte som vi hade hoppats.

 

Efter en riktig rysare lyckades vi till slut ta oss vidare från gruppen. Vi förlorade först mot Litauen och Turkiet, vann därefter över Argentina och fixade oavgjort mot Tjeckien efter att vi först förlorat med uddamålet, men lämnat in en protest, vilken gick igenom och ledde till att de sista 17 sekunderna av matchen skulle spelas om. Där lyckades vi kvittera. Sedan förlorade vi mot Kanada och sklog Grekland med uddamålet.

 

Den slutliga uddamålssegern tillsammans med poängen mot Tjeckien gjorde att vi till slut slutade fyra i gruppen och fick möta ettan från andra gruppen, Kina, i kvartsfinal. Där tog det dock stopp. Kineserna vann enkelt med 13-3.

 

Därmed återstår en chans för oss att kvala in till Tokyo nästa år och det är EM nu senare i höst. Där måste vi placera oss som bästa ännu icke kvalificerade nation om jag har förstått saken rätt. Det där med ranking och seedningssystem är inte alltid så lätt att förstå.

 

Hursomhelst är jag tyvärr inte heller aktuell för EM.

 

Det är bara ett par månader dit och med tanke på det och hur det gick i USA så satsas det på att svetsa samman den trupp som var i USA ännu mer under den korta tid som återstår. Det är iaf min gissning och förklaring till det och det är inget konstigt med det egentligen. På så kort tid hinner det inte hända särskilt mycket, så där hade nog jag också valt att satsa på de redan uttagna spelarna och spela samman dem ännu mer, för det kommer vi behöva.

 

Efter EM får vi se hur det blir för min del. Jag har inte bestänt mig och det beror delvis också på hur det går för oss där. Tar vi oss till Tokyo kommer jag satsa vidare dit, i annat fall får vi se. Jag ska ta en ordentlig funderare på det och överväga min fortsatta satsning på riktigt, för det är trots allt så att det tar enormt på främst det mentala att bygga hela sin vardag kring en sådan här satsning och inte få ut någonting av den mer än både fysisk och mental styrka. När man desutom gjort det i nio år blir det till slut väldigt jobbigt och just nu känns det som att det mesta, förutom min egen gymträning, går emot, så framtiden är ännu oklar.

 

Våra lagträningar här på hemmaplan drar vi i vilket fall igång med på måndag och därefter är det bara tre veckors träning innan den första provomgången av Elitserien i goalball spelas nere i Malmö. Det ska bli riktigt roligt!

 

Elitserien är främst till för de spelare som hamnar lite i kläm, typ jag, som inte riktigt räcker till på landslagsnivå, men som kanske är för bra för Sverigeserien. Man ska känna sig bekväm med att spela på herrelitnivå och sedan kommer man seedas in i olika lag, så man spelar alltså inte för sitt klubblag. Det är ett lite nytt och annorlunda grepp, men ska bli väldigt roligt! Mer information om det kommer senare.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Besökare online: Besökare idag: Besökare fr.o.m. 14-10-25: